The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bÀsta? med utgÄngspunkten att granska vilka olika förestÀllningar som finns och har funnits kring vad detta innebÀr. Detta begrepp Àr inte nytt för vÄr tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rÀttigheter som antogs 1989. Barnets bÀsta Àr dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förÀndras dÀrför stÀndigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr dels en genomgÄng av litteratur och dels en textanalys av tvÄ historiska kÀllmaterial bestÄende av en proposition frÄn 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar frÄn 1997, SOU 1997:116.

 The aim of this study was to examine how social workers perceive and interpret the term ?barnets bÀsta? (?The best for the child?), within the framework of investigatory work and enforcement of Swedish law, which is carried out by the Social Services. We wanted to investigate if the interpretation of the term had any causal effects on the work carried out by social workers. Seven social workers from two municipalities participated in this study in which we used qualitative semi-structured interviews based around two vignettes. We focused on age, experience, legislation, and external circumstances to gain insight into how these factors alter social workers? perception of the term ?barnets bÀsta?. Our theoretical approach was based on two theories on social constructivism.

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bÀsta kan konstrueras i förhÄllande till lÀmpligt förÀldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare frÄn sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrÄn ett rÀttsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.Resultatet visade att lÀmpligt förÀldraskap Àr en förutsÀttning för barnets bÀsta. LÀmpligt förÀldraskap preciseras som förÀlderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn.

The aim of this study was to describe how the best interest of the child can be constructed in investigations concerning permission for international adopt, where adequate parenthood is investigated. Qualitative research interviews were used as method. Seven investigators from six different sections of the city of Stockholm were interviewed. The information was analysed on the basis of a sociological approach to law and social constructionism.The result showed that adequate parenthood is a condition in the interest of the child. Adequate parenthood is specified as the parent?s qualities and possibility to care for an adopted child.

Denna uppsats tar utgÄngspunkt i frÄgan om det pÄ ett fruktbart sÀtt gÄr att kombinera natur- och samhÀllsvetenskapliga discipliner. Bakgrunden utgörs av en avsaknad av ett teoretiserande kring kroppens materialitet under utbildningen. Som avgrÀnsning har jag valt att fokusera pÄ genusforskare inom medicin och dess förhÄllningssÀtt till begrepp som kropp, kön, genus, biologi och social konstruktion. PÄ vilket sÀtt talar de om dessa begrepp? Mitt resultat ÄskÄdliggör att det inom den genusvetenskapliga medicinska forskningen finns en vitalitet och bredd samtidigt som det Àven visar pÄ de svÄrigheter som uppstÄr vad det gÀller överskridande av disciplingrÀnser.

Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att belysa normer och vÀrderingar i socialtjÀnstens arbete med barn, detta genom att problematisera olika förestÀllningar om barns behov och förÀldraskap samt utredarens roll i barnavÄrdsutredningar. Jag stÀllde mig frÄgan, hur ser egentligen barnavÄrdsutredningar ut i sken av rÄdande samhÀllsmoral och socialpolitik? Vilka förestÀllningar om barns behov, förÀldraskap och inte minst utredarens roll bygger egentligen utredningarna pÄ?Jag kan konstatera att det finns en speciell utredningskultur. Vidare har jag funnit att barnets behov avgörs av förÀldraförmÄga men Àven att förÀldraförmÄga bedöms utifrÄn barnets behov. Jag har ocksÄ identifierat utredare som omedvetet eller medvetet framstÄr som neutrala.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20th century. For many children it?s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child?s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective.

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

Enligt Konventionen om barnets rÀttigheter och LÀroplanen för förskolan har barn rÀtt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krÀvs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt Àr vad denna studie försöker inringa. UtifrÄn samtal och deltagande observationer under tio dagar av tvÄ femÄriga pojkar och tvÄ femÄriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberÀttelser, tolkats fram. Syftet Àr att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberÀttelse i samtal och samspel och vad som framstÄr som viktigt i deras liv vid undersökningstillfÀllet.Studien utgÄr frÄn hermeneutisk tolkningslÀra, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket Àr centralt för förstÄelsen av barns livsvÀrld.

This study is based on a qualitative internet research about people with Asperger syndrome and their thoughts and opinions about the difficulties that occurs in the environment outside the home and their experiences of Internet. We have analyzed Internets social influences for those with Asperger syndrome, as a consequence of the difficulties that they meet in other environments. The constructed communities in the environment outside the home and the social interaction that occurs there is not adjusted for those with the diagnosis. This leads to difficulties to be there for those with Asperger syndrome. By doing a content analysis of the assembled data from a community site on the Internet, we found out that the environment on Internet is more comfortable for those with the diagnosis in several ways.